Snöstorm och fornforskare gav Fru Alstad kulturhus

Det luktar av kaffe och hembakt i det gamla fattighuset i Fru Alstad. På väggarna hänger bilder av bygdens store son – Olof Christoffersson. Utan honom vore kunskapen om livet på Söderslätt i gamla dagar betydligt mindre. Nu äras minnet av honom och hans gärningar i ett eget litet museum av dagens bybor men antagligen hade inte blivit något kulturhus om inte snöstormen slagit till för snart trettio år sedan…

- Då var vi isolerade från omvärlden och hänvisade till varandra. Det ledde fram till en gemenskap som idag tar sig uttryck både i byalag och kulturhus, säger Bert Ekstrand, en av eldsjälarna som varit med sedan starten.

Fru Alstad ligger lite vid sidan av sina ”syskon” Västra Alstad och Lilla Alstad. Hit kommer man knappast av en slump, trots att byn ligger nära väg 101. Fru Alstad är kanske mest känt för sin undergörande offerkälla och för att författarinnan Victoria Benedictson, pseudonymen Ernst Algren, växte upp här.

Idag vallfärdar människor till Fru Alstad för att besöka kulturhuset som invigdes i somras. Många har anknytning till byn eller Olof Christoffersson, andra är mera allmänt intresserade av hembygdshistoria.

- Ofta har man en historia att berätta, säger Bert Ekstrand, eller någon pryl till museet. För en tid sedan fick vi en tavla med motiv från kyrkan här i byn. Texten på baksidan visar att det var en 60-årsgåva till Olof Christoffersson!

Sju års renovering

När tanken på att renovera det gamla fattighuset föddes för en del år sedan, anade få vilket jobb som låg framför idealisterna. Huset var helt omodernt, inget varmvatten, torrtoa i källaren och skulle det så småningom visa sig – fukt under golven.

Idag  - efter sju år - är huset till stora delar färdigrenoverat, även om det återstår att isolera vinden. Att huset har kunnat förvandlas till museum och kulturhus kan byborna tacka Olof Christoffersson för. Vid sitt frånfälle donerade han pengar till en stiftelse som Trelleborgs kommun förvaltar. Härifrån togs pengar till köp av fastigheten.

- Olof Christoffersson bodde där borta, säger Bert Ekstrand och pekar ut över fälten där vårvinterdimman målar landskapet i gråa toner. Hans gård heter Långåkra och tidigare var trädgården känd för sina många annorlunda växter.

Bilder på Olof Christoffersson och hans trädgård pryder väggarna i kulturhuset. På en förstoring  står historieforskaren och lantbrukaren under en paraplybok, en av de få i sitt slag.

- För att få in pengar till kulturhuset så säljer vi plantor av manchurisk valnötsträd, berättar Bert Ekstrand. Det är mycket ovanligt och plantorna är efterföljare till ett träd som växte på Långåkra.

Om Olof Christoffersson blickar ner från sin himmel så är han säkert nöjd med det han ser. Efter tusentals frivilliga arbetstimmar är fattighuset förvandlat till en samlingsplats inte bara för byns egna invånare, utan också för många andra. I somras kom en strid ström av besökare när huset stod öppet varje söndag. Ett speciellt rum är ägnat åt Olof Christoffersson och hans livsgärning.

Från ett porträtt i olja tittar hembygdsforskaren på besökarna som kan bese en liten del av alla de saker som Christoffersson samlade på sig under sin levnad. Hans mormors säng finns också bevarad, med randiga bolster och allt!

Uppvuxna med kulturhuset

- Idag bor 50-60 personer i bykärnan, säger Bert Ekstrand, närmaste granne med kulturhuset och Fru Alstadbo sedan början av 1970-talet. Trots att han har sina rötter i Blekinge så klappar hans hjärta varmt för Söderslätt och Fru Alstad.

- Jag får ibland frågan hur jag kan bo ute på landet, så långt från jobbet i Malmö. Men faktum är att det tar tjugo minuter in till Triangeln.

Den gemenskap som föddes under snöovädrets isolering är idag organiserad i byalag och kulturhus. En ”inre kärna” får hjälp av händigt folk som hjälper till på olika sätt. 

- Barnen har vuxit upp med det här, dom har alltid varit med och det har blivit en naturlig samlingsplats. Vi planerar för att förverkliga en gammal idé att ha ungdomsverksamhet i huset. Ett tiotal sammankomster för de yngre barnen ska det bli i år, med pyssel, spelträffar och annat.

Ofta är det kulturaktiviteter av olika slag som äger rum i huset, I somras väckte en visning av kläder från forna dagar stor uppmärksamhet. Från en gård i bygden kom välhållna kläder från gamla tider, som mannekänger fungerade byns unga.

- Hemvändardagen blev också en stor succé, intresset för att gå tillbaka till sina rötter är stort. För dagens unga är ju femtiotalet rena forntiden så det finns utrymme för många aktiviteter också framöver. Det hade Olof Christoffersson gillat, menar Bert Ekstrand med en blick på den imposante herren på oljemålningen.

Ingrid Wall