I resursskolan får eleven en chans till

Det är lugnt och fridfullt i klassrummet. På tonåringars vis halvligger eleverna i sina stolar. På bordet ligger läroböckerna uppslagna. Det är en alldeles vanlig dag i resursskolan på Modeshög. Trots detta är det få som skulle känna igen sig. I hela skolan finns bara nio elever.

– Resursskolan är till för elever som av olika anledningar inte fungerar i den ordinarie skolan. Här hos oss finns många vuxna och en lugn skolmiljö, det har stor betydelse, säger Annika Sandberg, en av de pedagoger som arbetar på Modeshög.

I Trelleborgs kommun finns fyra resursskolor – Gislöv, Modeshög, Gylle och Borgen. De två förstnämnda är för högstadieelever, Gylle är avsedd för yngre elever och Borgen är en specialenhet för äldre elever.

Under årens lopp har namnen på det som idag benämns resursskola varierat, men innebörden har varit densamma – en alternativ skolform för elever som under en period behöver undervisning under särskilda förhållanden. Skälen kan variera men gemensamt för de flesta eleverna är att de behöver ta en paus från den ordinarie skolan för att hitta rätt väg genom utbildningssystemet.

Från ålderdomshem till skola

Byggnaden där resursskolan på Modeshög är inrymd har också den en brokig historia. Huset byggdes en gång av dåvarande Gislövs kommun som ålderdomshem. På 1980-talet blev hemmet omodernt och byggdes om till daghem. Under senare år har förskolans sexårsverksamhet varit inrymt i den vita skånelängan som ligger med långsidan ut mot riksväg 9.  Sedan i höstas är det gamla ålderdomshemmet skola för Peter, Fredrik, Elin, Jim och deras skolkamrater. Visst finns här bokhyllor fyllda med läroböcker och ”svarta” tavlor på väggarna, men någon direkt skolkänsla är svår att finna. Och det är just det som är meningen – det här är en skola där det kanske allra viktigaste är att hjälpa eleverna att åter hitta lusten att lära.

I ett rum längst bort i huset finns Joakim Jörnfalk och två elever, samlade runt ett bord. Just så ser det ofta ut i en resursskola – få elever och många vuxna.

– Jag har arbetat inom resursskolan i åtta år, berättar Joakim Jörnfalk, och jag trivs väldigt bra. Vi använder oss mycket av musik i vår undervisning och varje år spelar vi in en egen skiva.

Genom att tonsätta dikter, översätta, sjunga och göra omslag kommer många ämnen naturligt in i undervisningen. I den lilla studion finns också utrustning för att filma, ytterligare ett sätt att motivera eleverna.

– Kanske man kan se det som bakvägen in till lärandet som Joakim Jörnfalk uttrycker det.

– Har man suttit och lyssnat på samma text om exempelvis Strindberg fjorton gånger, när man redigerar sin film då glömmer man det aldrig. Det kan man jämföra med det vanliga sättet att plugga till ett traditionellt prov.

I det gamla köket undervisar Annika Sandberg i hemkunskap och det händer att eleverna och personalen själv fixar till något enkelt. Skolmaten kommer dock hit med bil varje dag, och man äter tillsammans i det som mest liknar ett vardagsrum.

Utanför fönstren stannar den gula regionbussen 183:an. Det är också med denna som flera av eleverna kommer varje morgon, även om också stadsbussens linje 3 har sin ändhållplats vid gamla Modeshögs skola några hundra meter bort.

Lång resa

Längst till skolan har Fredrik Wärléus som bor i kommunens nordvästra del. Men han klagar inte;

– Det är helt OK, tycker han där han sitter tillsammans i ett litet rum på västra gavelspetsen med Elin Nilsson och undervisas i teknik av Svenne Einarsson.

I höstas flyttades resursskolan från Högalid på norr till Modeshög. Högalid ska rivas och Modeshög stod tomt efter flytten till nya Serresjöskolan. Ofta förläggs en resursskola ett stycke ute på landet till en lugnare miljö utan några större frestelser, bort från den vanliga skolgården.

– Det varierar hur länge eleverna stannar hos oss, men i genomsnitt är det ett och ett halvt skolår, berättar Annika Sandberg.

Skolgången i kommunens resursskolor följer den gängse skolplanen men har också andra viktiga inslag som ART, Aggression Replacement Training. Det är en amerikansk metod som har sin grund i social inlärningspsykologi och kognitiv psykologi. I korthet går den ut på att eleverna ska lära sig att förändra eller förstärka sina sociala färdigheter, kontrollera sin ilska och träna sig i moraliska resonemang. I träningen används bland annat rollspel och ett slags loggbok som benämns ”struljournal”. Här för man in vad som hänt, var, när, vem och hur man reagerade. I journalen får eleven också ange hur han eller hon tyckte sig klara situationen och måttet av ilska.

På Modeshög börjar det dra ihop sig till lunch men ännu återstår en stund av sista förmiddagslektionen. I ett av rummen sitter Lena Camph med två killar. Dagens ämne är yrken, och just nu diskuteras polisernas roll.

– Jo, kanske kan jag tänka mig att bli polis, funderar Peter Hallberg och fortsätter läsa i sin bok.

Ingrid Wall