Fågeltorn ett steg mot nytt Albäck

Det till hälften statligt finansierade NIP/Lona projektet Utvidgning av Albäcksområdet är nu färdigt. Under 2007 arbetade personal från Trelleborgs kommun tillsammans med konsultfirman Ramböll i Sverige AB fram ett förslag på hur ett förstorat Albäcksområde kan komma att gestalta sig i framtiden.

Ringvägen som är inritad norr om området är planerad men ännu finns inget beslut om exakt var och när den skall byggas.

- Förutom de konsekvenser som följer med ännu en väg har vi försökt att arbeta fram ett förslag där stor hänsyn har tagits till "vildheten" och vad vi vill att besökaren ska uppleva under sin vistelse i Albäck, säger Cathrine Ek, kommunekolog i Trelleborgs kommun.

- Ett fantastiskt fint fågeltorn fick vi också för pengarna. Fågeltornet är placerat norr om den täta skogen, norr om den västra dammen. Följer man markvägen mot Maglarp kommer man fram till en stängselövergång och sen vidare till fågeltornet som skymtar en bit bort. I hagen finns det betesdjur så eventuell hund får lämnas utanför staketet.

Statliga pengar

Trelleborgs kommun fick sommaren 2006 bidrag för projektet "Utvidgning av Albäcksområdet". Det finansieras till hälften av staten inom "Lokala naturvårdssatsningen", i Skåne kallat NIP (i resten av Sverige kallas det för LONA). Totalt i Sverige satsar staten 300 miljoner kronor under de tre åren 2004-2006 på projekt som kan visa på ökad naturvårdsnytta, friluftsliv, folkhälsa, samverkan, tätortsnära natur och tillgång till denna. Bidraget är 50 % av kostnaden, resterande står kommunerna för. Projektets totala kostnad är beräknad till 300 000 kronor.

Med anledning av förändringar och utbyggnad av vägar har kommunen fått tillgång till före detta åkermark, nya stora ytor som gränsar till det nuvarande rekreationsområdet och som skall införlivas med det.

- Vi ville utreda hur de skall planeras för att ytterligare öka och förstärka de värden som redan finns i Albäcksområdet och anpassa utformningen till omgivande landskap. Här finns även ett mindre dike där en våtmark eventuellt kan planeras., säger Catherine Ek.

Albäcksområdet kommer att bli större och ännu mer värdefullt som rekreationsområde. Dess lättillgänglighet skapar möjligheter för många, framför allt förskole- och skolbarn att få komma dit. Vilket på sikt kan resultera i en framtida ökad förståelse för natur och naturvård.

Snart hundra år

Albäcksområdet är ett närrekreationsområde i västra Trelleborg, anlagt mellan havsstrandängar i söder och åkermark i norr. Området har en lång historia som just rekreationsområde och planerades redan i början av 1920-talet för friluftsliv. Skogen planterades med hjälp av skolelever och blev tidigt ett viktigt fritidsområde för Trelleborgarna. Under 50-talet grävdes två dammar, en på vardera sidan om Albäcken.

2001 blev Albäck en del av Trelleborgs Lokala investeringsprogram, LIP. Syftet med LIP projektet var att återskapa delar av de förlorade våtmarkerna i området, att meandra den raka Albäcksån och utveckla och utvidga området. Området har förstorats med hjälp av plantering och utökat stignät. Olika biologiska undersökningar har genomförts och kunskaperna om vilka arter som finns här är nu gott. Projektet avslutades 2006.

Förutom nuvarande befolkning som har nära till Albäck har det byggts ett nytt bostadsområde i närheten, Stavstensudde. Albäck kommer även i framtiden att spela en viktig roll som rekreationsområde för kommunens invånare.

Dagens Albäck bjuder på många olika miljöer och är mycket välbesökt av motionärer, förskolebarn, skolelever och en bred allmänhet, säger Catherine Ek och beskriver en del av miljöerna i området på följande sätt:

Albäcken, ett för Söderslätt typiskt näringsrikt vattendrag, fick sin nuvarande sträckning för omkring 100 år sedan, när jordbruksmark runtomkring dikades ut. På vägen till havet passerar ån genom rekreationsområdet och förbi Fågelviksängar som finns omedelbart söder om E6 an och skogen. Fågelviksängar är numera en golfbana men har ändå betydelse för groddjur och fåglar och hyser även den sårbara praktnejlikan.

Dammarna har visat sig innehålla många olika och intressanta småkryp och blev klassade att hysa höga och mycket höga naturvärden vid en bottenfaunaundersökning 2002. Två rödlistade (dvärgbuksimmaren Plea minutissima och nattsländan Oeceteis furva) och tre andra ovanliga arter noterades.

Betesängar

Rådmansängarna väster om Albäcken är fuktiga tidigare betesmarker som svämmas över om vårarna. Man kan se spår av torvbrytning. Där dagens betesmarker tar vid i norr öppnar sig den skånska slätten.

Skogen är kanske inte så stor men den har många kvaliteter och består numer av olika sorters skog så som tallskog, lövskog, "vildskog", nyplanterad skog, välskött parkskog och område med namnskyltar på träden så att man kan testa sina trädkunskaper. Sedan våren 2005 kan man följa olika färgmarkeringar och inspireras till att besöka nya stigar och upptäcka mer av hela området. Tyvärr har almsjukan slagit hårt men parkförvaltningen arbetar med återplantering av andra lövträd.

Två så kallade skolområden finns. Ett har fått utvecklas ganska fritt och är idag en fin fågelbiotop. Det andra området planterades 1997 av elever. Olika skolor tilldelades olika träd och buskar. Skyltar finns så man kan öva sina träd- och buskkunskaper och vid ett "trädhus" kan man läsa om träden och se och känna på deras bark.

Klippta gräsmattor som inbjuder till lek och spel finns i de mer traditionellt skötta delarna. En äventyrslekplats kan trötta ut även den piggaste besökaren och används flitigt av skolbarnen. Ett motionsspår på 2 km finns och är upplyst om kvällarna.

Områdets topografi har ändrats avsevärt under åren i och med anläggandet av sopdeponin en bit öster om Albäcken. Den södra delen av deponin är avslutad sedan mitten av 1980-talet är övertäkt och gräsbesådd samt planterad med buskar. De högsta delarna på deponin når nära 18 meter över havet och är en utmärkt utsiktspunkt med vyer över Söderslätt och Östersjön.