Från svart skorstensklättrare till modern energirådgivare - Sotaryrket har bytt skepnad

Med sitt egna språk, knoparmojet, sina säregna verktyg, sin klädsel och åtminstone förr i världen svarta anlete, tillhör sotarna de mera mytomspunna yrkena.  – Idag har sotaren delvis andra uppgifter, säger Anders Carlsson, skorstensfejarmästare i Trelleborg. Nu handlar det också om att vara rådgivare när det gäller brandskydd, miljö och energibesparing.  Fast visst klättrar vi fortfarande på Trelleborgs tak!

Den första januari 2004 kom den nya lagen om skydd mot olyckor. I samband med att denna arbetades fram diskuterades frågan om sotningsmonopolet.

– Tyvärr har många missuppfattat debatten och tror att man ska sota själv, säger räddningschefen i Trelleborg, Christer Dahlsjö. Men sotningen är fortfarande kommunernas ansvar både vad gäller rengöring och utökad brandskyddskontroll.

Sedan 1991 har Räddningstjänsten i Trelleborg ett avtal med ett privat företag, SOTAB, som svarar för kontrollrensningen och brandskyddskontrollen i kommunen. Ägare och ansvarig för Trelleborgs sotningsdistrikt är Anders Carlsson, som på uppdrag av kommunfullmäktige svarar för verksamheten.

– Det finns möjlighet att sköta sin sotning själv, varje år får vi in en handfull ansökningar, säger Christer Dahlsjö som är den som handlägger och beslutar i de fall där fastighetsägaren själv vill sota. Det är möjligt om den enskilde anser sig ha kompetens att göra jobbet, och har erforderlig utrustning.

– Är man tveksam om fastighetsägaren har tillräckliga kunskaper så kan man låta sotaren skriva ett intyg och om det då är rätt gjort så kan jag bevilja tillstånd.

Tryggt anlita yrkesfolk

För den vanlige villaägaren är det knappast någon idé att ge sig i kast med sotningen på egen hand. Kostnaden är några hundralappar vart fjärde år. Men för den inbitne vedeldaren som använder sin öppna spis eller kamin hela vintern krävs sotning varje år.

Med den nya lagstiftningen följde också nya regler för kontrollrensning och brandskyddskontroll. Dessa innebär att skorsten och eldstad skall rensas allt från tre gånger per år upp till en gång vart fjärde år, allt beroende på hur eldstaden eldas.

Söderslätts SOTAB har idag tre anställda som arbetar med sotningen i Trelleborgs kommun. Till sin hjälp tar sotarna också den moderna tekniken, med hjälp av tv-kameror kan man titta ner i skorstenar dit ”murre” förr själv fick krypa. Sedan man slutade kontrollera spisfläktar och imkanaler i de trelleborgska hemmen är det inte längre alla som får besök av sotaren. Rensningsbehovet finns kvar för spisfläktar och imkanaler men numera är det fastighetsägarens ansvar att sköta sin anläggning. Vill man ha hjälp kan man alltid ringa sotaren och beställa en tid för rensning.

Skorstenseldar

Idag handlar det ofta om ”myseldning” i moderna hem. Braskaminen eller kakelugnen används mer för att skapa stämning än för uppvärmning av huset. Icke desto mindre finns det mycket att tänka på när man hanterar öppen eld. Räddningstjänsten och sotaren vet alltför väl vad effekterna kan bli om man inte beter sig på rätt sätt.

– I många moderna hus är inte ventilationen tillräcklig till eldstaden, det är ett vanligt problem, säger Anders Carlsson. Eldar man med fel eldningsteknik kan skorstenspipan sättas igen med risk för brand.  I soteldar blir det 1400 grader varmt. Det kan vara bra att känna till att en mm sot motsvarar 6 cm isolering med sämre värmeekonomi som följd. Tjära exempelvis, sväller 7 gånger sin egen storlek när det blir varmt.

Riskerna ökar också kraftigt om man i vardagslag använder spisen väldigt sällan och så blir det strömavbrott mitt i smällkalla vintern och man börjar elda rejält. Varje år inträffar sådana bränder.

– Visst är det bra att ha en öppen spis ur beredskapssynpunkt, men man måste veta hur man ska sköta den. Den ska kontrolleras regelbundet, och det är alltid fastighetsägarens ansvar.

Ett annat bekymmer som sotarna ser resultatet av är bristande kunskaper hos en del aktörer i branschen. De säljer in sina kaminer och brasinsatser, inte minst på känslan, men kan inte tillräckligt om ventilation eller om skorstenens utformning i förhållande till eldstaden.

– Några direkta förbud för eldning finns inte i Trelleborg, förutom att det förstås inte får vålla sanitär olägenhet för omgivningen, säger Christer Dahlsjö. I en del andra kommuner finns det dock förbud mot braskaminer, kakelugnar och liknande i vissa områden.

– Egentligen handlar det mest om att elda rätt, säger Anders Carlsson.  Den som snåleldar kan ha svårt att få bra drag i pipan exempelvis.  Att elda med torr ved är en av förutsättningarna för att det ska fungera bra. Ofta tror man att veden är torr när den legat några månader, men det krävs ofta ett till två år. Att man köper ved är ingen garanti för att den är torr, risken är stor att den inte är det. Ett knep är att ha två vedstackar, första året ligger veden utomhus, andra året under regnskydd. Sen är den möjligen torr nog att eldas med, dock under förutsättning att det blåst bra så att veden torkat.

– Att lägga ”brännet” i källaren eller garaget är ingen bra lösning, där torkar den inte på rätt sätt, säger Christer Dahlsjö.

– Och glöm inte att se upp för kajorna, varnar skorstensfejarmästaren. Det är vanligare än man tror att dom bygger bo i skorstenarna. Dom klättrar i rökkanalerna och lägger pinne till pinne, och snart nog är det stopp. Detta undviker man genom att lägga ett galler i skorstenspipan. Det är också viktigt att förvara sot och aska i en plåthink med lock då det kan ta ett par dagar innan askan är helt släckt och utan gnistor.

 Ingrid Wall

Fotnot: SOTAB nås på telefon 0410-452 50, fax 411 80 eller via e-post sotab@telia.com. Mer information och ansökningsblanketter för den som vill sota själv finns på www.trelleborg.se/sotning.