Skolförvaltningen har gjort en första större utvärdering av spjutspetsskolans mål under läsåret 2005-2006. Bland annat konstateras att alla elever nu har en mentor och en individuell utvecklingsplan. Vidare kan man utläsa att fler elever är behöriga till gymnasiet och att skolorna i stor utsträckning har lyckats i sin ambition att organisera alternativ undervisning när ordinarie lärare varit sjuka. Förvaltningschefen och utvecklingschefen kommenterar resultaten.

Fler elever behöriga till gymnasiet

Skolförvaltningen har med hjälp av rektorer, elever, föräldrar och personal i grundskolan och förskolan utvärderat spjutspetsskolans mål under läsåret 2005-2006. Materialet har gåtts igenom och analyserats av en utvärderingsgrupp.

   - Materialet är omfattande och visar på många goda resultat. Alla elever har en mentor och en 
     individuell utvecklingsplan. Fler elever är behöriga till gymnasiet och skolorna har i
     stor utsträckning lyckats i sin ambition att organisera alternativ undervisning när ordinarie
     lärare varit sjuka, sammanfattar den nye utvecklingschefen Mats Lundqvist rapporten 
     som utvärderingsgruppen lagt fram.

Utvärderingen har berört de allra flesta av spjutspetsskolans mål. Den har bland annat kontrollerat om alla elever har en individuell utvecklingsplan, om alla elever som behöver åtgärdsprogram får det, om barn och föräldrar upplever delaktighet, hur elevernas läs- och skrivutveckling är m.m.

Kvalitetssäkring är ett viktigt instrument för att utveckla verksamheten. Det finns delar i förra läsårets uppföljning som skolförvaltningen inte är riktigt nöjda med. Resultatmässigt vad gäller s.k. meritpoäng (elevernas avgångsbetyg) ligger Trelleborg på samma nivå som föregående år trots att målsättningen självfallet var att öka den.

- Detta har vi analyserat och kan konstatera att de flesta skolorna hade bättre resultat men att en skola försämrade sitt resultat jämfört med föregående år. Ändå skulle jag våga påstå att denna skola förmodligen gjorde det bästa resultatet i kommunen med tanke på förutsättningarna. Det uttalandet bygger på de jämförelser vi kan göra med resultat på nationella prov, vilken förändring på betyg dessa elever hade från skolår 8 till skolår 9 o.s.v., fortsätter Mats Lundqvist.

Komplex analys

Att analysera betygsstatistik, läs- och skrivutvecklingsschema och nationella prov är en grannlaga uppgift. Väldigt många variabler måste vägas in. Förvaltningschef Barbro Melander menar dock att viktiga slutsatser kan dras:

- I stort sett alla elever knäcker ”läskoden” redan det första året i skolan. Men när vi utvärderar vårt mål om att alla elever ska kunna läsa i skolår 2 mäter vi detta genom ett speciellt läsutvecklingsschema. Vi har kommit överens om att eleverna bör ligga upp mot punkten 13 i detta läsutvecklingsschema i skolår 2. Men det gör bara fyra av fem elever. Där måste vi bli bättre och har redan diskuterat åtgärder för att åstadkomma förbättringar.

Flera andra slutsatser kan konstateras. Skolornas kvalitetsredovisningar är mycket bra och innehåller både mål, resultat, analys och åtgärder. En annan slutsats är att utvärderingsmaterialet var svårt att tyda i vissa delar och hade en slagsida på att mäta kvantitativa mål.

- Vi föreslår förändringar för att kvalitetssäkringen skall bli ännu bättre. I ett inledningsskede finns det ett stort behov av att få en uppfattning om statistiska uppgifter och liknande. Men nu utvecklar vi kvalitetssäkringen mot att mäta mer kvalitativa mått. Som exempel kan nämnas att vi inte behöver undersöka om alla elever har fått en mentor. Det vet vi nu. Men vi behöver veta mer ingående hur 
samtalen upplevs hos lärare, elever och föräldrar, menar Mats Lundqvist.

Lärarnas erfarenheter viktiga

Förvaltningschefen Barbro Melander betonar också att lärarens upplevelse av Spjutspetsskolans mål är viktig.

- Därför har också rektorerna fått i uppgift att vid medarbetarsamtalen ta upp frågan om hur läraren upplever att spjutspetsskolans mål påverkat den egna arbetssituationen. Min erfarenhet är att förändringar alltid tar kraft och energi i ett inledande skede. Men jag upplever också att den nya organisationen ”har landat” inför detta läsår. Det är dock viktigt att ha ett bra underlag för att tillsammans med facken kunna diskutera lärarnas arbetssituation, avslutar hon.

Arbetet med spjutspetsskolan fortsätter. Målen skall ses över och kvalitetssäkringen anpassas efter dem. Allt för att göra skola och fritidshem, förskola och förskoleklass ännu bättre i Trelleborg!