Samarbete över gränserna viktigt vid vård i livets slut

– Att ta hand om människor i livets slutskede är en stor och viktig uppgift. Många olika delar av samhället måste samarbeta för att den sista tiden i livet ska bli så fin och värdig som det bara är möjligt för både den sjuke och dennes anhöriga.

– Här i Trelleborg fungerar det alldeles utmärkt, det finns engagerad och kunnig personal, och så är sjukhuset och kommunen lagom stora.

Nina Kvorning är överläkare på palliativa enheten av avdelning 22 på lasarettet i Trelleborg. Denna delen av medicinavdelningen är avsatt för patienter i behov av palliativ vård, vård i livets slutskede. Avdelningen öppnade i höstas, och det står redan klart att den behövs, att få lämna jordelivet i trygghet på hemmaplan är värdefullt, både för patienten och de närstående.

I flera år har frågan om en speciell enhet för vård av döende människor i Trelleborg stötts och blötts. Redan på 1990-talet var en grupp från dåvarande kirurgen över i England för att studera vård på hospice, speciella sjukhus för vård av obotligt sjuka cancerpatienter. Därefter har det blivit besök såväl i Tyskland, Polen som i Göteborg.
En av dem som varit med under hela resan är Inga-Lill Högfeldt som arbetat på Trelleborgs lasarett sedan början av 1970-talet.

– Vi är en grupp i personalen här på sjukhuset i Trelleborg som i många år varit intresserade av den palliativa vården och som har arbetar med detta på olika sätt genom alla omorganisationer, från gamla kirurgavdelningen till dagens medicinavdelning.  För den här kategorin patienter handlar det också om vård av anhöriga, hela familjen tas om hand.

Välkomnande
Det nya lasarettet är ljust och inbjudande, de rundade korridorerna låter besökaren behålla sin nyfikenhet – vad finns runt kröken? Vårdrum, mottagningar och gemensamma utrymmen för mer tankarna till ett modernt hotell eller kontor än ett sjukhus.

Avdelning 22 är en medicinsk vårdavdelning med 26 vårdplatser, varav åtta är avsedda för patienter i behov av palliativ vård. Platserna är fördelade på enkel- och dubbelrum.

– Det handlar om teamwork, lagarbete, förklarar Nina Kvorning. På avdelningen finns olika yrkeskategorier för att kunna ge varje individ vård som är speciellt anpassad efter hans eller hennes behov. För att arbetet ska fungera måste vi alla arbeta tillsammans, 

- Vi arbetar nära primärsjukvården, kommunens personal, sjukhusen i Malmö och Ystad och inte minst de anhöriga.

- Alla har ju ett gemensamt mål – att göra patientens sista tid i livet så bra som möjligt. Då handlar det om att arbeta utan prestige, över gränserna och det är många gånger lättare på ett litet sjukhus än på ett stort. I Trelleborg finns ett nätverk som är ovärderligt och som går kors och tvärs mellan alla de delar av samhället som är engagerade i vården, säger Nina Kvorning.

Brett spektra
Från måndag till fredag finns hela vårdlaget på plats. Det består av läkare, sjuksköterska, smärtsjuksköterska, undersköterska, kurator, sjukhuspräst, sjukgymnast, arbetsterapeut och dietist. Under helger och nätter finns sjuksköterska och undersköterska till hands.

– Vården planeras utifrån de önskemål som patienten har, säger Inga-Lill Högfeldt som är avdelningsföreståndare. Syftet med palliativ vård är att kunna erbjuda hjälp med de problem som kan dyka upp, såväl praktiska som medicinska. I varje rum finns en pärm som ger råd och stöd kring frågor om sorg, begravning och arv.

- Kanske har man inom familjen aldrig diskuterat dom här frågorna tidigare. Här är det tillåtet att tala om döden.

Också den som väljer att tillbringa sin sista tid i hemmet kommer i kontakt med den palliativa enheten. SAH står för Sjukhus Ansluten Hemsjukvård, avancerad sjukvård i hemmet. Sjuksköterskan som i samarbeta med hemsjukvården ger den här vården och gör hembesöken är knuten till teamet på avdelning 22.

– Den som är inskriven hos oss men varit hemma en tid kan alltid komma när som helst på dygnet, vi har alltid en säng ledig, säger Carina Gottifries som är sjuksköterska på avdelningen.  Här finns inte heller några restriktioner med besökstider, anhöriga kan sova över och vi förser den med mat.

Växa som människa
- Visst kan det vara tufft ibland att arbeta här, säger Nina Kvorning, här är utgången given till skillnad från andra avdelningar där syftet är att bli frisk och komma hem. Men samtidigt ger jobbet här så mycket. Det allra vackraste kommer fram när döden är nära, man växer som människa, och det gäller också för de anhöriga.

– Många är rädda för inte klara av situationen när man ställs inför döden, men det man måste klara, det klarar man också, säger Nina Kvorning som har många års erfarenhet från arbete med smärtpatienter sedan hon började sin specialistutbildning som läkare i 1986. Man hittar resurser i sig själv. Ofta är det så att när man väl accepterat att komma hit så har man också accepterat döden.

– Vår viktigaste uppgift är att göra den här tiden fin och meningsfull. Det gäller att fånga dagen.

Text och foto: Ingrid Wall

Fotnot:
Världshälsoorganisationen, WHO, definierar palliativ vård så här:
”Palliativ vård är en aktiv helhetsvård av patienter i ett skede när sjukdomen inte längre svarar på botande behandling och när kontroll av smärta eller andra symtom och problem av psykologisk, social och existentiell art är av största vikt.

Det övergripande målet med palliativ vård är att uppnå bästa möjliga livskvalité för patienten och dennes familj.

Palliativ vård innebär såväl fysiska, psykologiska som existentiella/andliga aspekter förenas till en helhet i vården.

Den palliativa vården måste kunna erbjuda ett system av stödåtgärder för att hjälpa patienten att leva ett så aktivt liv som möjligt till livets slut och ett stödsystem för att hjälpa familjen att orka med situationen under patientens sjukdom och sorgearbetet.”