Söderslätts åkrar kan värma Trelleborgs hem

Spannmål, raps, socker och halm – i en inte alltför avlägsen framtid kan det vara Söderslätts åkrar som värmer upp trelleborgarnas hem. 

Efter årsskiftet startar byggnadsarbetena på fjärrvärmeverket vid Rådmansgatan i Trelleborg. Detta ska eldas med främst flis.

- Nästa investering kan mycket väl bli en anläggning som drivs med korn, vete, halm eller raps, säger tekniske chefen Lennart Lindsjö. Målet är att minska Trelleborgs beroende av energiråvaror utifrån. Idag produceras bara två procent av den energi vi använder lokalt, den siffran ska öka rejält framöver.

I september månad sade kommunfullmäktige i Trelleborg ja till ett ambitiöst och långsiktigt program för den framtida energiförsörjningen. Grundbulten i programmet är att så stor andel av energin som möjligt ska produceras på hemmaplan. Det handlar bland annat om att ta tillvara spillvärme från industrier, göra kommunala fastigheter mera energisnåla och satsa på fjärrvärme.

Sedan tidigare driver det kommunalägda Trefab, Trelleborgs Fjärrvärme AB, en anläggning på väster. Med hjälp av blandgas värms bland annat bostadsområdena Hallabacken och Hallasvängen, Bäckaskolan och Fågelbäcksskolan.

För några veckor sedan togs nästa steg mot utbyggd fjärrvärme i Trelleborg. Då skrev bolaget kontrakt med ett företag som ska leverera den flispanna som blir hjärtat i den nya anläggningen på norr. Invid de kommunala drivhusen byggs ett nytt fjärrvärmeverk, en investering på runt tjugo miljoner kronor. Värmen från denna ska i första hand försörja området mellan Hesekillegatan och Valldammsgatan mitt i stan och gränsar till det tidigare nätet. I april ska anläggningen kopplas in på nätet och i september nästa år ska driften vara i full gång.

Egen flis
– Den pannan kommer att eldas med flis, säger Lennart Lindsjö, som också är VD i Trefab. Flis producerar vi i viss mån själv genom Parkavdelningen. SYSAV kan förse oss med flis och det finns en rad lokala producenter av Salix som används i flispannor.

Stavstensudde kan bli nästa område som försörjs med fjärrvärme. Här funderar Lennart Lindsjö i termer om en pelletspanna som eldas med spannmål, rapskakor eller halm.

- Det kan bli tal om en mobil anläggning som används under en övergångsperiod. Vi vet att marken under Stavstensudde lämpar sig utmärkt väl för geotermisk värme, jordvärme, och när området är tillräckligt väl utbyggt kan det bli tal om en sådan anläggning. Då flyttas pelletspannan till ett annat område.
Söderslätt, Sveriges kornbod med världens bästa åkermark, kan bli en stark faktor att räkna med också i den framtida energiförsörjningen. Det tror i alla fall Carl-Adam von Arnold, en av de drivande krafterna bakom Skånska Biobränslebolaget som gärna vill utvidga sin verksamhet att omfatta också energiråvaror.

Komplement
- Vi är drygt hundra lantbrukare, engagerade i Södra Åby lokalförening, tillsammans med de fyra stora godsen Jordberga, Stora Markie, Skabersjö och Näsbyholm. Vi är intresserade av att komma igång så fort vi kan, men är förstås beroende av politiska beslut. Just nu går dock oljepriset vår väg, den allmänna trenden pekar på alternativa råvaror.

Det svenska lantbruket är hårt reglerat via EU, och kanske kan omställningen till produktion av energiråvaror bli ett komplement till livsmedels – och foderodling.

- Jordbruket är mera distanserat från konsumenten idag än tidigare, säger Carl-Adam von Arnold. Genom energiförsörjning från lantbruket får konsumenterna en större förståelse av värdet i de resurser som det skånska landskapet innebär. Vi ökar både nyttan och nöjet av Söderslätts åkrar.

Det handlar om stora energiresurser som kan växa på åkrarna enligt de beräkningar som Skånska Biobränslebolaget gjort. Spannmålen kan ge 300 GWh, halm 120 GWh, rapskaka 20, socker 110 och flis 10 GWh. Som jämförelse kan nämnas att Trelleborgs Energi AB under 2004 köpte in 235 GWh till sina kunder.

Miljöbränsle
Det är spannmål av sämre kvalitet som används för att värma upp fastigheter. Så sker redan i dag i enskilda fastigheter och på gårdar, en användning som ökar alltmer.

Rapsen kan användas dels att göra rapskakor för uppvärmning, dels som rapsolja som blandas i motorbränsle.  Söderslätts sockerbetor innehåller ett energivärde som är dubbelt så högt som vete och detta kan omvandlas till etanol, biogas och biodiesel.

- Forskningen ökar på området och alternativa förädlingsgrenar blir aktuella i takt med att sockerpriset sjunker och oljepriset stiger, säger Carl-Adam von Arnold.

Också hampa kan bli intressant, med en avkastning på upp till femton ton per hektar i Skåne. Om hampan släpps fri att odla kommer dock egenskaperna att efterfrågas för andra ändamål än som bränsle.

Sol, slam, slakteriavfall, biogas och vind är andra lokala energiresurser som kan tas tillvara i framtiden:
- Vi sitter på outnyttjade resurser och kan bidra till en ökad trygghet i energiförsörjningen, menar Carl-Adam von Arnold och hans lantbrukarkollegor. Det här ger trygghet åt alla, sänkta levnadskostnader, fler arbetstillfällen och till att jordbruket  får en mera betydelsefull roll i samhället.
  
Ingrid Wall