På schemat för nyanlända - Föräldraskap på svenska

Att vara förälder i ett främmande land är ingen lätt uppgift. Språk, sedvänjor, regler och förhållningssätt är båda annorlunda och kanske skrämmande.

För att underlätta resan in i det nya landet finns sedan ett år tillbaka projektet "Välkomsten" på Pilevallens rektorsområde. Här får föräldrarna en introduktion till det svenska samhället.

- Det blir många gånger spännande diskussioner om föräldrarollen, om skola och språk, barnuppfostran och mycket mer, säger socionom Eva Sethson som är projektets kontaktperson.

Tillsammans med rektor Stina Hansson driver Eva "Välkomsten" som ett led i att hälsa nyanlända flyktingar och invandrare välkomna till Trelleborg och Sverige. I rektorsområdet finns Lill-Klotet och Klotet, förberedelseförskola och skola som är barnens första anhalt i det svenska skolväsendet. Mellan 60 och 70 procent av eleverna på Pilevallsskolan har annat modersmål än svenska så behovet av "lots" in i det nya samhället är stort. Förra året utsågs Pilevallsskolan till Skånes bästa, just för sitt integrationsarbete.

- Barn som kommit till Sverige och Trelleborg under sin skoltid och sökt asyl har ofta svårigheter att klara grundskolan med godkända betyg och därmed möjlighet att fortsätta sin skolgång på gymnasiet. För att mobilisera föräldrarna att se sig som en resurs för sina barn, erbjuder vi de nyanlända en studiecirkel för våra barn och elevers föräldrar.

Trelleborg har gamla traditioner att ta emot människor från andra länder och kulturer. Genom sitt geografiska läge har människor flytt till Trelleborg. Under 60- och 70-talen var också arbetskraftsinvandringen stor till Trelleborg. I kommunen finns ett intresse att på bästa sätt ta hand om de människor som kommit. Att erbjuda föräldrar att följa sina barns skolgång på sitt eget språk är ett sätt att underlätta för de nya trelleborgarna.

Mycket i bagaget

- I regel kan de nymottagna flyktingarna ingen svenska när de kommer till oss, säger Stina Hansson. Dom har inte levt vardagsliv på länge, många längtar hem, känner oro för anhöriga i hemlandet. Flera av våra familjer är splittrade, våra elever har syskon kvar i det gamla landet. En del har en svår flykt bakom sig, med krigs- eller andra traumatiska upplevelser.

- De flesta kan inte prata eller läsa svenska. Barnen lär sig svenska fortare än sina föräldrar vilket i sin tur påverkar familjestrukturen, barn blir föräldrar åt sina föräldrar. Många flyktingföräldrar hamnar utanför och känner att de förlorat statusen i familjen. Det är inte längre dom som vet mest och kan förklara för sina barn vad som händer i det nya landet eller i skolan.

Genom att träffas i en studiecirkel vid åtta tillfällen ges de nyanlända föräldrarna möjlighet att diskutera olika frågor som rör skola, föräldraroll, barnuppfostran, sex, samlevnad, antiagalag och socialtjänst. Grupperna leds av två personer. Ibland talar en av cirkelledarna föräldrarnas språk och ibland används tolk.

Stärks i föräldrarollen

- Grupperna diskuterat utifrån sina erfarenheter och förutsättningar. Det kan skilja sig ganska mycket, men gemensamt är att alla föräldrar vill sina barn det bästa, säger Eva Sethson som till sin hjälp har modersmålsläraren Kazal Kareem, Annika Liersch på Klotet, Ghisoun Elmir som är idrottslärare på Pilevallsskolan, Jalila Polus, modersmålslärare i arabiska och de flerspråkiga förskollärarna och barnskötarna på Pilekvistens förskola.

"Välkomsten" har varit i gång sedan september förra året och även om det nu formellt ska avslutas, så kommer verksamheten att fortsätta.

- Fördelarna är så många, säger Stina Hansson entusiastiskt. Det här öppnar många dörrar in i Sverige, och skapar ringar på vattnet. Människor får kontakt med andra och stärks i sin nya roll som trelleborgare.

Studiecirklarna är bara en av många verksamheter som bedrivs med bäring på de nya svenskarna.

Familjecentren erbjuder hjälp med läxläsning, matematikcirklar för vuxna, sommarskola och mycket mer. På Pilevallsskolan bedrivs sedan många år service learning-projekt, som innebär att eleverna några timmar i veckan finns ute på exempelvis äldreboenden, förskolor eller i parkförvaltningen för att se och lära om livet utanför skolans väggar.

- Det här är ett uttryck för spjutspetsskolan, menar Stina Hansson som arbetat med nyanlända elever i många år både som lärare och skolledare. Ett nära samarbete mellan föräldrar och skola är en förutsättning för effektiv skolgång med kvalitet. Det är tillsammans vi gör en bra skola för våra elever.

Text: Ingrid Wall
Foto: Marie Väisänen