Tångproblemen under lupp

Lukten av tång är för många människor synonymt med Trelleborg. Redan Carl von Linné konstaterade på sin skånska resa för mer än 250 år sedan att det doftade tång när han vandrade genom gatorna. Den gången eldade trelleborgarna med tång, och kanske kan detta bli verklighet igen. Att använda alger och tång som bränsle var en av idéerna som diskuterades vid ett seminarium i Trelleborg förr a veckan.

På plats i Rådhuset fanns en rad experter på området, maringeolog Anders Liljestrand, oceanografen Jonny Svensson, professorn i vattenresurslära vid LTH Hans Hanson, Jan Rönnberg från Carlbro i Danmark och Frederick Manelius från WP Group. Från Trelleborgs kommun medverkade bland annat kommunstyrelsens ordförande Egil Ahl, tekniske chefen Lennart Lindsjö, miljönämndens ordförande Sten Björk och Mattias Müller från miljöförvaltningen.

– Den 30 april 2004 är en viktig dag i Trelleborgs historia. Den dagen togs ett första steg mot det ”nya” Trelleborg. Industristaden tar nästa kliv i sin utveckling och blir staden vid havet. Vattnet är den starkaste magneten och nyckeln till en framgångsrik utbyggnad av såväl Stavstensudden som andra områden längs Trelleborgs 3,5 mil långa kuststräcka.

Lukten problem
 – Dock utgör tången ett stort bekymmer. Lukten av ruttnande tång har för många blivit karakteristiskt för Trelleborg. För att bli trovärdiga i argumenteringen för det nya Trelleborg som attraktiv bostadsort är vårt mål att vi kommer till rätta med detta, sa Egil Ahl i sin inledning.

Främst är det området mellan Albäck och Trelleborgs hamn där tången samlas och ruttnar ute i vattnet. Ett stycke västerut, vid Skåre, finns inte alls samma problem.. Skälet är att dels finns ett rev utanför, dels är vattnet djupare här och strömmarna annorlunda.

– Visst kan man komma till rätta med problemen, menar Anders Liljestrand som är maringeolog i Göteborg. Schaktmassorna och sprängstenen längs strandlinjen och ute i vattnet måste tas bort för att få fri cirkulation. I dag kommer tången in innanför de konstgjorda reven och fastnar där. Det är när algerna ruttnar i vattnet utan tillgång till syre som lukten uppstår. Tång som ruttnar på land är inget bekymmer.

En fråga som diskuterades vid seminariet var huruvida man kan styra alger och tång till speciella skördeplatser i havet där de kan tas upp. Kanske kan de komma till användning som bränsle i fjärrvärmeverk, uppblandat med andra material. Ett problem är dock att sörjan består till 90 procent av vatten.

Lägga på sand 
– Att fylla ut stränder med sand är ingen ovanlig företeelse internationellt sett, sa professor Hans Hanson bland annat. I Spanien tillförs varje år tio miljoner kubikmeter sand till stränderna, i USA sex gånger så mycket. Det är bara i Sverige som myndigheterna inte inser fördelarna med att lägga på sand. 

Den samlade expertisen var enig om att det är mycket tveksamt att lösa tångproblemen med nya byggen ute i havet. Istället vill man skapa en naturlig strand som vid behov kan rensas på maskinell väg från tång och alger.

Seminariet kommer att följas upp med ytterligare kontakter med experterna i syfte att få fram en hållbar lösning på tångproblemen.

Ingrid Wall