Vass rening i Smygehamn

Vanligtvis är det parkavdelningen som har hand om det gröna i kommunen, men på avloppsreningsverket i Smygehamn följer man just nu med spänd förväntan planteringen av vassbäddar. Enkelt uttryckt kan man säga att naturen har hand om sig själv…
 
Bakgrunden till det botaniska intresset på Sveriges sydligaste avloppsreningsverk är den ansökan om lokal investeringsplan som kommunen fick beviljat av regeringen för några år sedan. Som ett av flera inslag i LIP-programmet fanns byggande av vassbäddar i Smyge under projektnamnet "Avvattning och mineralisering av vassbäddar vid reningsverk". Istället för att som idag torka och pressa rötslammet med hjälp av kemikalier, blandas slammet med avloppsvatten och sprids ut på vassbäddar. Här tar naturen själv hand om jobbet att förvandla de mänskliga restprodukterna till ny mylla.

Bygger ut ytterligare

Försök med vassbäddar är i gång på flera andra orter i landet. I Hässleholm startade man för två år sedan med en försöksanläggning som motsvarar hälften av den forna militärstadens behov - runt 400 ton per år. Nu är verksamheten inne på tredje säsongen och erfarenheter är goda, så goda att man planerar att bygga ut till full täckning. Idag finns sex vassbäddar i bruk, placerade några hundra meter från reningsverket i södra Hässleholm.

- En vanlig torkbädd för rötslam får en hård skorpa överst, nästan som en skosula, förklarar Per Åke Nilsson som är processingenjör på Hässleholm Vatten AB. Under skorpan är slammet emellertid blött och därför går det inte att transportera. Väljer man däremot att låta vassen ta hand om rötslammet så blir avdunstningen uppemot tio gånger större än på en plan yta. Vassen rör sig ju ständigt i vinden.
 
En annan stor fördel med vass istället för konventionella metoder att ta hand om rötslam, är att man slipper använda kemiska tillsatser, naturen tar själv hand om den saken. Av det vatten som slammet blandas upp med går 95 procent tillbaka till reningsverket, betydligt fattigare på kväve och fosfor än vanligt avloppsvatten. 

Tio års livslängd

Livslängden för en vassbädd är beräknad till tio år. Under den tiden försvinner runt en fjärdedel genom naturens påverkan. De tungmetaller som göms i slammet finns kvar, men i mera koncentrerad form.

Arbetet med att anlägga vassbäddarna börjar med att ett dränerande sandlager läggs i botten. Ovanpå detta placeras en tät gummiduk. Vassen planteras på denna och växterna får näring genom ett första lager slam. På det decennium som bädden är i bruk växer lagret av slam och växtrester till en tjocklek på en och en halv meter. Efter tio år är det skördetid och med hjälp av grävskopa höstar man jord färdig att användas i rabatter, vid vägbyggen och andra anläggningsarbeten.
 
I Smygehamn är grävningsarbeten i full gång, men i skrivande stund är det ännu inte avgjort huruvida själva planteringen av vassen kommer att ske i höst eller i början av nästa år. Åtta bäddar är planerade, vardera på tusen kvadratmeter. Dessa skall ta om hand slammet från hushållen i Anderslöv, Klagstorp, Smygehamn och landsbygden häromkring. Fullt utbyggd kommer anläggningen att kunna ta om hand rötslam från 10 000 personer, men i startskedet stannar antalet vid runt 6 000 personer.
 
Investeringen i Smygehamn är kostnadsberäknad till 4,5 miljoner kronor, varav regeringen står för 990 000 kronor genom LIP-pengar. Driftskostnaderna för vassbäddarna är ungefär detsamma som för konventionell rening, även om arbetsmetoderna skiljer sig åt.'
 
- Rätt skött är det här är en bra teknik, men den kräver en lite annan inställning hos personalen. Här gäller det att se till att vassen mår bra, det är ett levande material och det krävs lite gröna fingrar, säger Per Åke Nilsson.
 
Text & Foto: Ingrid Wall