Kustnära boende lockar i Gislöv

Att få bo nära havet är en dröm för många människor. I Trelleborg är vi bortskämda med att ha stranden och kusten på behändigt avstånd. Närheten till vågbrus och vindsus är en av anledningarna till att inflyttningen till Trelleborg ökat kraftigt de senaste åren. För att kunna möta efterfrågan på nya bostäder i Trelleborg har Stadsbyggnadskontoret börjat arbeta med en detaljplan för norra delen av Gislövs läge.

– Planeringen syftar till att pröva lämpligheten av en utbyggnad med småhus och skola i direkt anslutning till den befintliga bebyggelsen i Gislövs läge, säger stadsbyggnadschefen Stefan Ferm.

Planområdet avgränsas i norr av riksväg 9, i väster av Gislövsåns våtmark, i öster av Nygårdsvägen och i söder av Serresjögården och den befintliga bebyggelsen norr om Gislövs strandväg.

Ny skola

Området är mellan sexton och tjugo hektar stort och kan som helhet rymma runt hundra småhustomter och en tvåparallellig skola F-6 ,förskola till årskurs sex, på en tomt som beräknas vara cirka 25 000 kvm stor.

Idag är området odlad åkermark, plant med svag sluttning ner mot havet i söder. Längs Gislövsån finns ett grönstråk som har stor betydelse för flora och fauna. Både räv och rådjur syns ofta i trakterna.

Hela området ligger inom område för riksintresse för kustzonen. Det innebär att ny bebyggelse skall restriktivt skall prövas så att allmänhetens tillgång och tillgänglighet till strandområdena inte påverkas negativt.

Idag äger kommunen hälften av marken, och ligger i förhandlingarna om att köpa resten. Nätet av gång- och cykelvägar är väl utbyggt, det finns både lokal och regionbuss som trafikerar Gislövs läge.

Öppning i bullervallen

Vid en planläggning som denna tar man fram de störningar och risker som kan komma att påverka ett eventuellt framtida boende. Riksväg 9 trafikeras av runt 5 000 fordon ett vanligt dygn. Av dessa beräknas fem procent utgöra lastbilar - 250 passerar varje dygn i genomsnitt. Erfarenheterna från den tidigare utbyggnaden av Dalköpingeområdet som ligger omedelbart väster om, visar att bullerreducerande åtgärder måste till att få inte trafikbullret från nian skall störa de boende. Det västra området skyddas i dag av en tre meter hög bullervall. Väljer man att göra likadant föreslår planerarna att göra en ”släppa” i området vid Gislövsån. Detta skulle ge två fördelar – trafikanterna på väg 9 kan se det gröna stråket ner mot havet medan växter och djur längs ån också i framtiden skulle kunna följa sin invanda väg.

Den övergripande strukturen visar att det nya området skall kunna nås från  två tillfartsvägar, Gislövs strandväg, gamla väg 9, och Nygårdsvägen, som går från gamla till nya väg 9. Områdets huvudgata förbinder en punkt mitt på Nygårdvägen med en punkt på Gislövs strandväg söder om Serresjögården.  Huvudgatan kommer att böja av en aning norrut för att få anslutning till så stor del av området som möjligt och för att motverka otillbörlig genomfartstrafik. Bostads- och skolkvarter kommer att bildas på ömse sidor om den här nya vägen.

– Kvarteren föreslås bildas genom en traditionell rutnätsstruktur, säger Stefan Ferm och planarkitekten Thomas Lexén. Gatunätet får uttrycka en tydlig hierarki, från den lite ståndsmässiga huvudgatan via lokalgator på olika nivåer ned till den minsta grusade gång som kanske förbinder en gata med en lekplats på andra sidan kvarteret.

Bo med kvalitet

Området ger goda förutsättningar för hög boendekvalitet, menar stadsplanerarna. För att på bästa sätt ta tillvara detta måste man satsa på kvalitet vad gäller gaturum, allmän platsmark och byggnader. Planeringen syftar till bostadsbebyggelse i form av styckebyggda småhus, grupphus och möjligen också radhus. Grupphus och radhus skall representera god arkitektur och de styckebyggda husen ha förutsättningar att få en god arkitektonisk utformning. 

Den nya skolan som planeras i området kommer att få ett upptagningsområde som sträcker sig från östra stranden till Böste, vilket gör att det är viktigt att nå skolan med bil. Därför placeras den vid områdets huvudgata i anslutning till Nygårdsvägen. Skolan kopplas också samman med det befintliga nätet av gång- och cykelvägar.

Huvudgatan skulle kunna anläggas som en allégata med möjlighet till separat trottoar och gång- och cykelväg på en eller två sidor. I den mittersta delen av området tänker sig planerarna att låta gatan ändra karaktär och bestå av två separerade körfält med en trädplanterad refug i mitten. Från huvudgatan utgår lokalgator som bildar ett finmaskigt nät ner till de enskilda fastigheterna. För att dämpa hastigheterna kan vara lämpligt att göra gatorna smala. För att tillgodose kraven från bland annat utryckningsfordon och renhållningsfordon kompletteras asfaltytan med en körbar remsa, kanske av gatsten.

Planarbetet beräknas ta ungefär ett år i anspråk. Det skulle innebära byggstart våren 2005 för den nya stadsdelen ett stenkast från havet och fiskeläget. Runt 200 familjer står i dag i den kommunala kön för en tomt på Serresjöområdet.

Ingrid Wall