Arbetsordning för kommunfullmäktige

Utöver det som föreskrivs om kommunfullmäktige i lag eller annan författning gäller bestämmelserna i denna arbetsordning.

Antalet ledamöter (5 kap 1-3 §§ kommunallagen)
1 § Fullmäktige har 51 ledamöter

I vallagen finns det bestämmelser om antalet ersättare.

Ordförande och vice ordförande (5 kap 6 §)
2 § De år då val av kommunfullmäktige har ägt rum i hela landet, väljer fullmäktige bland ledamöterna en ordförande samt en förste och andre vice ordförande (presidium). Presidievalen skall förättas på ett sammanträde som hålls före utgången av december. 

Presidiet väljs för fullmäktiges löpande mandatperiod.

3 § Tills presidievalen har förättats, tjänstgör som ordförande den som har varit ledamot i fullmäktige längst tid (ålderspresidenten). 

Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid som ledamot, skall den äldste av dem vara ålderspresident.

Vad som sägs om ordföranden i denna arbetsordning skall i förekommande fall gälla för ålderspresidenten.

4 § Om ordföranden eller någon av vice ordförandena avgår som ledamot eller från sin presidiepost, bör fullmäktige så snart det kan ske välja en annan ledamot för återstoden av tjänstgöringstiden för den som avgått.

Om samtliga i presidiet är hindrade att fullgöra uppdraget, fullgör ålderspresidenten ordförandens uppgifter.

Tid och plats för sammanträden (5 kap 7 och 8 §§)
5 § Fullmäktige håller ordinarie sammanträde varje månad utom i juli och augusti. För varje år bestämmer fullmäktige på förslag av ordföranden dag och tid för sammanträdena.

De år då val av fullmäktige har ägt rum i hela landet, sammanträder nyvalda fullmäktige första gången i november.

Ålderspresidenten bestämmer dagen och tiden för det första sammanträdet efter samråd med kommunstyrelsens presidium.

6 § Ett extra sammanträde hålls på den tid som ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordförandena.

En begäran om ett extra sammanträde skall göras skriftligen hos ordföranden och skall innehålla uppgift om det eller de ärenden som önskas behandlade på det extra sammanträdet.

7 § Om det föreligger särskilda skäl för det, får ordföranden efter samråd med vice ordförandena ställa in ett sammanträde eller ändra dagen eller tiden för sammanträdet.

Om ordföranden beslutar att ett sammanträde skall ställas in eller att dagen eller tiden för ett sammanträde skall ändras, låter ordföranden snarast underrätta varje ledamot och ersättare om beslutet. Uppgift om beslutet skall snarast och minst en vecka före den bestämda sammanträdesdagen anslås på kommunens anslagstavla.

8 § Fullmäktige sammanträder i Trelleborgssalen i Folkets Hus. 

Ordföranden får efter samråd med vice ordförandena bestämma en annan plats för ett visst sammanträde.

9 § I samband med införande av uppgift om tid och plats för fullmäktiges sammanträde i den eller de ortstidningar som fullmäktige beslutat enligt 5 kap 10 § kommunallagen, bestämmer ordföranden i vilken utsträckning även uppgift om de ärenden som skall behandlas vid sammanträdet skall införas.

Förlängning av sammanträde och fortsatt sammanträde
10 § Om fullmäktige inte hinner slutföra ett sammanträde på den utsatta sammanträdesdagen, kan fullmäktige besluta att förlänga tiden för sammanträdet.

Fullmäktige kan också besluta att avbryta sammanträdet och att hålla fortsatt sammanträde en senare dag för att behandla de ärenden som återstår. I ett sådant fall beslutar ordföranden genast, när och var sammanträdet skall fortsätta.

Om fullmäktige beslutar att hålla fortsatt sammanträde, utfärdar ordföranden en kungörelse om det fortsatta sammanträdet på vanligt sätt.

Om sammanträdet skall fortsätta inom en vecka, behöver någon kungörelse inte utfärdas. I ett sådant fall låter ordföranden dock underrätta de ledamöter och ersättare som inte är närvarande när sammanträdet avbryts om tiden och platsen för det fortsatta sammanträdet.

Ärenden och handlingar till sammanträdena (5 kap 8 §)
11 § Ordföranden bestämmer när fullmäktige skall behandla ett ärende, om ej annat följer av lag. 

12 § Ordföranden bestämmer i vilken omfattning handlingarna i ett ärende skall tillställas ledamöter och ersättare före sammanträdet.

Handlingarna i varje ärende bör finnas tillgängliga för allmänheten i sammanträdeslokalen under sammanträdet.

Anmälan av hinder för tjänstgöring och inkallande av ersättare (5 kap 12-17 §§)
13 § En ledamot som är hindrad att delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde, skall snarast anmäla detta till kommunkansliet, som låter kalla in den ersättare som står i tur att tjänstgöra.

14 § Om en ledamot utan föregående anmälan uteblir från ett sammanträde eller hinder uppkommer för en ledamot att vidare delta i ett pågående sammanträde, kallar ordföranden in den ersättare som är tillgänglig och står i tur att tjänstgöra.

15 § Det som sagts om ledamot i 13 och 14 §§ gäller också för ersättare, som kallats till tjänstgöring.

16 § Ledamot eller ersättare får ej inträda i tjänstgöring under pågående handläggning av ett ärende.

Upprop
17 § En uppropslista som utvisar de ledamöter och ersättare som tjänstgör skall finnas tillgänglig under hela sammanträdet. Uppropslistan upprättas i den ordning ledamöter och ersättare enligt länsstyrelsens protokoll vid röstsammanräkning tilldelats plats i fullmäktige.

I början av varje sammanträde låter ordföranden förrätta upprop enligt uppropslistan.

Upprop förrättas också i början av varje ny sammanträdesdag, vid fortsatt sammanträde och när ordföranden anser att det behövs.

Ledamot som infinner sig vid sammanträde efter det att uppropet avslutats, skall anmäla sig hos ordföranden, som tillkännager närvaron och låter ledamoten tjänstgöra.

Ledamot och tjänstgörande ersättare får inte annat än tillfälligtvis lämna sammanträde utan att anmäla detta till ordföranden.

Beslutsförhet (5 kap 18 §)
18 § Vid besvarandet av interpellationer eller frågor behöver ej mer än en tredjedel av fullmäktiges ledamöter vara närvarande. 

Placeringsordning
19 § Vid sammanträde intager presidieledamöterna och sekreteraren särskilda platser vid presidiebordet. 

Övriga ledamöter placeras i sessionssalen i den ordning, som framgår av uppropslistan.

Ledamot, som utsetts efter särskild röstsammanräkning, intager för återstoden av mandatperioden den plats, som den avgående haft.

Ersättare, som tjänstgör i ledamots ställe, intager dennes plats. Övriga ersättare intager platser, vilka utan inbördes ordning anvisats dem.

Protokolljusterare (5 kap, 61 §)
20 § Ordföranden bestämmer tiden och platsen för justeringen av protokollet från sammanträdet. 

Sedan uppropet har förrättats enligt 17 §, väljer fullmäktige två ledamöter att tillsammans med ordföranden justera protokollet från sammanträdet.

Turfordning för handläggning av ärendena
21 § Fullmäktige behandlar ärendena i den turordning som de har tagits upp i kungörelsen. 

Fullmäktige kan dock besluta om ändrad turordning för ett eller flera ärenden.

Ordföranden bestämmer, när under ett sammanträde ett ärende skall behandlas som inte finns med i kungörelsen.

Fullmäktige får besluta att avbryta handläggningen av ett ärende under ett sammanträde för att åter uppta det senare under sammanträdet.

Yttranderätt vid sammanträdena (4 kap 18 § första stycket och 19 §, 5 kap 53 och 56 §§)
22 § Ordföranden och vice ordföranden i en nämnd vars verksamhetsområde ett ärende berör får delta i överläggningen i ärendet.

Ordföranden och vice ordföranden i en fullmäktigeberedning får delta i överläggningen, när fullmäktige behandlar ett ärende som beredningen har handlagt.

Ordföranden i en nämnd eller i fullmäktigeberedning eller någon annan som besvarar en interpellation eller en fråga får delta i överläggning som hållas med anledning av svaret.

23 § Kommunens revisorer får delta i överläggningen när fullmäktige behandlar revisionsberättelsen och årsredovisningen.

Revisorerna får också delta i överläggningen, när fullmäktige behandlar ett ärende som berör revisorernas egen förvaltning.

24 § Ordföranden låter efter samråd med vice ordförandena i den utsträckning som det behövs kalla ordförandena och vice ordförandena i nämnderna och fullmäktigeberedningarna, revisorerna samt anställda hos kommunen för att lämna upplysningar vid sammanträdena. Detsamma gäller utomstående sakkunniga.

Om fullmäktige inte beslutar något annat, bestämmer ordföranden efter samråd med vice ordförandena i vilken utsträckning de som har kallats för att lämna upplysningar på ett sammanträde får yttra sig under överläggningarna.

25 § Kommundirektören får delta i överläggningen i alla ärenden.

Fullmäktiges sekreterare får yttra sig om lagligheten av det som förekommer på sammanträdena.

Talarordning och ordningen vid sammanträdena
26 § Den som har rätt att delta i fullmäktiges överläggningar får ordet i den ordning i vilken han eller hon anmält sig och blivit uppropad. 

Den som erhåller ordet skall yttra sig stående antingen från talarstolen eller från sin plats.

Den som har rätt att delta i fullmäktiges överläggningar har också rätt till ett kort inlägg på högst en minut för ett genmäle med anledning av vad en talare anfört. Genmälet görs omedelbart efter det inlägg som föranledde framställningen om genmäle. Den talare som föranledde framställningen om genmäle har i sin tur rätt att efter genmälet omedelbart svara på detta under högst en minut.

Om någon i sitt yttrande skulle avlägsna sig från ämnet och inte efter tillsägelse av ordföranden rättar sig får ordföranden ta från honom ordet. I övrigt får ingen avbryta en talare under hans anförande.

Ordföranden kan utvisa den som uppträder störande och ej rättar sig efter tillsägelse.

Uppstår oordning som ordföranden inte kan avstyra, får han upplösa sammanträdet.

Yrkanden och förslag
27 § När fullmäktige har förklarat överläggningen i ett ärende avslutad, går ordföranden igenom de yrkanden som har framställts under överläggningen och kontrollerar att de har uppfattats rätt.

Ordföranden befäster genomgången med ett klubbslag. Därefter får inte något yrkande ändras eller återtas, om inte fullmäktige beslutar medge det enhälligt.

Deltagande i beslut (4 kap 20 § första stycket)
28 § En ledamot som avser att avstå från att delta i ett beslut, skall anmäla detta till ordföranden, innan beslutet fattas.

En ledamot som inte har gjort en sådan anmälan anses ha deltagit i beslutet, om fullmäktige fattar det med acklamation.

Omröstningar (4 kap 20 § andra stycket, 5 kap 42-44 §§, 46 och 47 §§)
29 § Omröstningarna genomförs så, att ledamöterna avger sina röster efter upprop. Uppropet sker enligt uppropslistan.

Ordföranden avger alltid sin röst sist.

Sedan omröstningen har avslutats, befäster ordföranden detta med ett klubbslag. Därefter får inte någon ledamot avge sin röst. Inte heller får någon ledamot ändra eller återta en avgiven röst efter klubbslaget.

Om oenighet uppstår om resultatet av en öppen omröstning, skall en ny omröstning genomföras omedelbart.

30 § En valsedel som avlämnas vid en sluten omröstning skall uppta så många namn som valet avser samt vara omärkt, enkel och sluten.

En valsedel är ogiltig
om den upptar namnet på någon som inte är valbar,
om den upptar flera eller färre namn än det antal personer som skall väljas.
om den upptar ett namn som inte klart utvisar vem som avses.

Det som sagts nu gäller inte vid val som sker med tillämpning av proportionellt valsätt. För sådana val finns särskilda föreskrifter i lag.

Motioner m m
31 § En motion skall vara skriftlig och egenhändigt undertecknad av en eller flera ledamöter.

Ämnen av olika slag får inte tas upp i samma motion.

En motion väcks genom att den ges in till kommunstyrelsens kansli.

En motion får också lämnas vid ett sammanträde med fullmäktige.

En ersättare får väcka en motion bara när ersättaren tjänstgör som ledamot vid ett sammanträde.

Medborgarförslag
31 A §
Den som är folkbokförd i kommunen har rätt att väcka ett ärende i fullmäktige, medborgarförslag.

Ett medborgarförslag skall vara skriftligt och ha beteckningen ”medborgarförslag”, innehålla uppgift om förslagsställarens eller förslagsställarnas namn, adress och telefonnummer samt vara egenhändigt undertecknad(e).

Ett medborgarförslag skall avse ämne som tillhör fullmäktiges eller en nämnds befogenhetsområde. Det får inte avse ärenden som rör myndighetsutövning mot enskild eller ha en odemokratisk innebörd eller vara diskriminerande ur politiskt, religiöst, kulturellt, sexuellt eller annat sådant hänseende.

Ämnen av olika slag får inte tas upp i samma medborgarförslag.

Ett medborgarförslag väcks genom att det lämnas till eller skickas in till kommunledningskontoret. Det får också lämnas vid ett sammanträde med fullmäktige.

Innan ett medborgarförslaget avgörs av fullmäktige, skall det ha beretts genom kommunstyrelsens försorg. Ett medborgarförslag skall beredas och behandlas som en motion.

När medborgarförslaget beretts färdigt och kommunstyrelsen beslutat om förslag till kommunfullmäktigebeslut på medborgarförslaget, skall kommunstyrelsens förslag inklusive eventuellt beslutsunderlag, sändas till förslagsställaren som därvid skall beredas tillfälle att skriftligen yttra sig över beslutsförslaget. Förslagsställaren skall samtidigt meddelas dagen för kommunfullmäktiges sammanträde där förslaget kommer att behandlas.

Förslagsställaren skall ges yttranderätt genom ett (1) muntligt inledande inlägg i samband med fullmäktiges behandling av medborgarförslaget. Då flera medborgare ingett samma medborgarförslag beslutar fullmäktiges ordförande i samråd med förslagsställarna vem som skall avge det inledande inlägget.

Ett medborgarförslag skall, när ärendets karaktär så medger, beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom sex månader från det att medborgarförslaget väcktes. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, skall detta och vad som framkommit vid beredningen redovisas till kommunfullmäktige vid dess ordinarie sammanträde i april respektive i oktober. Om beredningen inte avslutats inom ett år från det att medborgarförslaget väcktes får fullmäktige avskriva medborgarförslaget från vidare handläggning.
(31 A § Meborgarförslag antagen av Kommunfullmäktige 2004-10-18 § 97)

Interpellationer (5 kap 49-53 §§)
32 § En interpellation skall vara skriftlig och egenhändigt undertecknad av en ledamot.
Den bör ges in till kommunstyrelsens kansli senast fem arbetsdagar före det sammanträde vid vilket ledamoten avser att ställa den.
En ersättare får lämna in en interpellation under ett sammanträde, om ersättaren tjänstgör som ledamot vid sammanträdet.
En interpellation bör besvaras senast under det sammanträde som följer närmast efter det då interpellationen ställdes.
Ett svar på en interpellation skall vara skriftligt. Uppgift om att interpellationssvar kommer att lämnas vid visst sammanträde bör tas in i kungörelsen.

Den ledamot som har ställt interpellationen bör få del av svaret dagen före den sammanträdesdag, då svaret skall lämnas.
Om en interpellation avser förhållandena i ett sådant företag som avses i 3 kap 17 § kommunallagen, får interpellationen riktas till ordföranden i företagets styrelse att besvara interpellationen.
En ersättare som har ställt en interpellation får delta i överläggningen då svaret på interpellationen behandlas bara om ersättaren tjänstgör som ledamot också vid det tillfället.

Frågor (5 kap 54-56 §§)
33 § En fråga skall vara skriftlig och egenhändigt undertecknad av en ledamot. 

Den skall ges in till kommunstyrelsens kansli senast arbetsdagen före det sammanträde vid vilket ledamoten avser ställa den.

Vad som sägs i 32 § gäller i tillämpliga delar också på en fråga. Svar på frågan behöver dock inte vara skriftligt.

En fråga bör besvaras under det sammanträde vid vilket den har ställts.

Allmänhetens frågestund (5 kap 21 §, 8 kap 22 §)
34 § Ordföranden efter samråd med vice ordförandena eller kommunfullmäktige bestämmer för varje särskilt fall, om allmänhetens frågestund skall få förekomma vid ett kommande sammanträde.

I kungörelse till ett sådant sammanträde skall anges att allmänhetens frågestund skall förekomma. Uppgift skall tas in i ortstidningarna.

Allmänhetens frågestund hålls innan fullmäktige behandlar det aktuella ärendet.

Under frågestunden får någon överläggning inte förekomma.

Ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordförandena hur frågestunden skall genomföras och låter kalla de förtroendevalda eller anställda hos kommunen som behövs för att lämna upplysningar under den.

Temakvällar
34 A § Frågan om genomförande av temakvällar för allmänheten i anledning av större kommunal fråga får initieras av kommunfullmäktiges ledamöter och ersättare, styrelsen eller nämnderna. Initiativ med förslag på temakväll skall inges skriftligen till fullmäktiges ordföranden.

Ordföranden, efter samråd med vice ordföranden, beslutar om temakväll för allmänheten skall genomföras.

Ordföranden ansvarar för och beslutar om utfärdande i inbjudan/kallelse samt dess innehåll.

Ordföranden, eller den ordföranden utser, leder temakvällen och ansvarar för ordningen under temakvällen.
(34 A § Temakvällar antagen av Kommunfullmäktige 2004-10-18 § 97)

Beredning av ärenden (5 kap 26-34 §§)
35 § Motion eller annat ärende, som skall prövas av fullmäktige och inkommer mellan två fullmäktigesammanträden, får ordföranden eller på hans uppdrag sekreteraren remittera till kommunstyrelsen för beredning.

Om ärendet inte vid nästa sammanträde överlämnats till fullmäktiges prövning, skall ordföranden då göra anmälan om remissen.

36 § Om fullmäktige inte beslutar något annat, avgör kommunstyrelsen eller av fullmäktige särskilt utsedd fullmäktigeberedning hur de ärenden som fullmäktige skall behandla skall remitteras.

Styrelsen får uppdra åt en förtroendevald eller åt någon anställd att besluta om remiss av sådana ärenden.

På varje ordinarie sammanträde med fullmäktige skall redovisas de fullmäktigeärenden som kommit in efter det närmast föregående ordinarie sammanträdet samt de beslut om beredning och remiss av sådana ärenden som har fattats.

Om kommunstyrelsens redovisningsskyldighet såvitt avser icke färdigberedda motioner, finns särskilt stadgat i kommunstyrelsens reglemente.

Om kommunstyrelsens beredning och redovisning av icke färdigbehandlade medborgarförslag finns särskilt angivet i kommunstyrelsens reglemente.
(36 § stycke 5 antagen av Kommunfullmäktige 2004-10-18 § 97)

Fullmäktigeberedningar
37 § Fullmäktige beslutar vid behov om en fullmäktigeberedning skall väljas under den löpande mandatperioden.

38 § Fullmäktige bestämmer före valet av fullmäktigeberedningen antalet ledamöter och ersättare i beredningen, samt mandattiden för denna.

Bland ledamöterna väljer fullmäktige en ordförande och en vice ordförande.

39 § En fullmäktigeberedning bereder de ärenden eller det uppgiftsområde som fullmäktige beslutar att överlämna till beredningen.

En fullmäktigeberedning får väcka ärenden i fullmäktige inom sitt uppgiftsområde.

40 § En fullmäktigeberedning skall följa den verksamhet inom kommunen som hör till fullmäktigeberedningens uppgiftsområde och hos fullmäktige göra de framställningar som fullmäktigeberedningen finner påkallade.

41 § En fullmäktigeberedning får från kommunens nämnder och anställda begära in de upplysningar och de yttranden som behövs för att fullmäktigeberedningen skall kunna fullgöra sina uppgifter.

42 § För fullmäktigeberedningar skall i tillämpliga delar gälla vad som i kommunallagen är föreskrivet om nämnder i fråga om tidpunkt för sammanträden, beslutsförhet och protokoll.

Förklaring vid revisionsanmärkning (9 kap 16 §)
43 § Om fullmäktige inte beslutar något annat, bestämmer ordföranden i vilken ordning förklaringar över en anmärkning som revisorerna har framställt i revisionsberättelsen skall inhämtas från den nämnd eller fullmäktigeberedning mot vilken anmärkningen har riktats.

Valberedning
44 § På det första sammanträdet med nyvalda fullmäktige väljer fullmäktige en valberedning för den löpande mandatperioden.

Valberedningen består av 9 ledamöter och lika många ersättare.

Bland ledamöterna väljer fullmäktige vid samma tillfälle en ordförande och en vice ordförande för den tid som de har valts att vara ledamöter.

Valberedningen skall lägga fram förslag i alla valärenden som fullmäktige skall behandla med undantag av valen av fullmäktiges presidium och valberedningen.

Fullmäktige kan dock besluta att förrätta även ett annat val utan föregående beredning.

Valberedningen bestämmer själv sina arbetsformer.

Justering av protokollet (5 kap 61 och 62 §§)
45 § Protokollet justeras av ordföranden och två ledamöter. 

Om två eller flera ledamöter har fungerat som ordförande under ett sammanträde, justerar varje ordförande de paragrafer i protokollet som redovisar de delar av förhandlingarna som ordföranden har lett.

Fullmäktige får besluta att en paragraf i protokollet skall justeras omedelbart. Paragrafen skall redovisas skriftligt, innan fullmäktige justerar den.

Reservation (4 kap 22 §)
46 § Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen, skall ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen skall lämnas till sekreteraren före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet.

Sekreterare
47 § Som sekreterare hos fullmäktige och fullmäktiges valberedning tjänstgör avdelningschefen vid kansliet, om inte annat påkallas av omständigheterna. Vikarie för sekreteraren utses av fullmäktiges ordförande. 

Expediering m m
48 § Utdrag ur protokollet skall tillställas de nämnder, andra organ och personer som berörs av besluten i protokollet.

Kommunstyrelsen och kommunens revisorer skall dock alltid tillställas hela protokollet.

Ordföranden undertecknar och sekreteraren kontrasignerar fullmäktiges skrivelser och de andra handlingar som upprättas i fullmäktiges namn, om inte fullmäktige beslutar annat.
 

Denna arbetsordning gäller fr o m den dag då kommunfullmäktiges beslut om antagande slutgiltigt vunnit laga kraft.

Antaget av kommunfullmäktige i Trelleborg den 24 februari 1992, nr 73.

31 A § Medborgarförslag, 36 § 5:te stycket om beredning m m av meborgarförslag samt 34 A § Temakvällar är antagna av Kommunfullmäktige den 18 oktober 2004 § 97.

Hela arbetsordningen i en PDF-fil (54 kb) >>